MRIMTTSSON

Ett ständigt pulsande. Nacken är spänd. Hur jag än vrider mitt huvud eller ens rör mig är en ansträngning. Jag är inte sjuk, men ändå känns det som om jag har feber. Det är som en virvelvind i mitt huvud, tankar om vad jag måste göra flyger runt där. Listorna i mitt huvud görs långa. De vill aldrig ta slut. Jag går ut för att ta luft, idag stannar jag hemma. Allt blir bättre med sol och frisk luft istället för ett instängt hus. Omedveten om min omgivning går jag där. Ett lugn infinner sig i min kropp. Men i slutet av promenaden kommer den pulsande smärtan tillbaka ännu värre. Jag sätter mig, masserar mina tinningar. En film från 1938. Jag glömmer tid. Efter 2h är stressen borta. Jag hamnar i en dvala utan stress och vad som måste göras. Som mitt egna lugnet innan stormen-bubbla.

Allt är bättre nu, det är som jag vaknat till. Fått saker gjort som verkat omöjliga. Jag har ännu inte klivit över tröskeln men är på väg. Det känns som jag fått vind i segel. Tillsammans med min nya upptäckt Fleet Foxes.