På morgonen innan vi for till Berlin så packade jag det sista och väntade på att tiden skulle gå. Jag skulle till Oskar för att göra det sista på matten.
Han försov sig och jag var för tidig så jag hälsade på en annan majornabo, Lena. Vi tittade på ett italiensk matlagningsprogram.
Efter att Oskar och jag köpte matsäck tog vi vagnen till centralen och mötte upp de andra.
Annie var min trogna färdkamrat, även om vi sprang runt över hela tågvagnen. Svanen fick också hänga med.
Malin och Elvira hade gnuggisar så vi tatuerade oss. Jag hade hearts on fire och Annie en svart häst. Efter ett par timmar var det byte i Malmö där vi fick någon timme på oss. Vi begav oss på jakt efter mat med en lokal guide vid namn grön fast på engelska. Flora-fantasten i mig fascinerades av träden på ett torg.
När vi var framme var det stadsvandring med guide. Vi besökte en del av muren, fann klotter med felstavning från bröderna lejonhjärta. Vi besökte även de judiska minnesmonumentet. Vi var hungriga och trött så ni ser hur glad vi var (Elvira gestaltade detta bra).
I området vi bodde i, Friedrichshain, hittade vi bästa caféet med en jättesöt servitris som tipsade oss om bra ställen att besöka. Åt en god pasta med pesto och utbytte några ord med en förbryllade och toanödig man.
Vi checkade in och strosade runt i vårt fina området ännu mer. Fann skivaffärer, second hand och bra matställen.
Andra dagen besökte vi judiska museet. Jag fastnade direkt för de vita stenväggarna och golven. För att inte nämna deras tak i cafét. Här hade jag även en toa-upplevelse då de hade en blåstork i toan.
The Garden of Exil.
Jag gillade hur arkitekten Daniel Libeskind format huset och gjort det till en del av utställningarna.
Ett av de återkommande tomma utrymmen, eller the void och empty spaces som de också kallas.
Sedan for vi två hållplatser bort till Kreuzberg och gick på marknad. Jag önskade att jag bodde i Berlin så man skulle kunna handla sin mat där. Vi åt och jag inhandlade hounung genom kroppspråk och få tyska ord av en icke engelskspråkig äldre man. Sedan tog vi en fika på ett spanskt hipster café. Inte nog med att det tyska vattnet inte är en hit så mitt te smakade blä, vi lyckades även skämma ut oss och nästan ta en springnota.
När vi betalat gav vi oss ut på äventyr igen, vi studerade en tysk familj och fann en mörk trappuppgång. Den verkade leda till en skrivaffär men vi började tveka och undrade om den inte ledde till en mördare.
Som tur var gjorde den inte det. Istället kom vi till ett av berlins kändaste techno skrivaffärer, fast det visste vi inte då. Mystisk industriell musik spelades och förvirringen var ett faktum när skivorna var sorterade i skivbolag.
Innan vi fortsatte vår färd tog Annie igen sig i trappuppgången och jag fann roligt klotter. På vår väg stötte vi också på en lustig kyrka som var ett dagis.
Runt hörnet köpte jag en rolling stones skriva från Israel.
Vi åt glass i väntan på...
att våra bilder skulle framkallas.
Oskar var nöjd.
Vi passerade Lena Str. och placerade oss på ett 60-tals inspirerat café.
Vi åt jättegod thai-mat i en resturang med en ladyboy och dekorationen som de thailändska kungaparet.
"The Money King" -(Malins bild)
Sista dagen var det uppdrag. Alla fick lappar med olika saker de skulle göra. Jag parades ihop med Lowe.
Vi frågade en man som ägde en antikaffär om ett tips på bra ställe i närheten så vi begav oss dit efter jackprovning. Men vi hamnade fel. Fast det var trevligt ändå.
Vi lämnade klassen och åt frozen youghurt. Annie blev frälst och Elvira köpte skivor innan vi begav oss till Kunsthaus Tacheles.
Efter att vi gått lite fel och inte förstod vart man gick in, hamnade vi tillslut rätt. Här är bakgården:
Om man är i Berlin borde man definitvt besöka Tacheles. Det är ett hus som varit ockuperad av konstnärer i flera flera flera år. Men tyvärr försöker en bank lägga ner huset och dess invånare blir därför trakasserade.
På gården ligger metalverkstaden. Den har utgjort hela området som var större än en fotbollsplan, men pga banken har den minskat. Där fick vi i alla fall en svensk kompis och blev presidenter.
Malin i president-tornet.
Vårt land, Kappaland, som är ett konstprojekt.
Vi var där i tre timmar. Sedan for vi hem med nattåget. I Malmö dagen efter korsades vår väg med en trött Malin som var på väg hem från siesta.
Det blev helt enkelt en helfestlig klassresan, inte alls som jag trodde den skulle bli och Berlin är en grym stad.
